Snyggt för Sommarbordet

Alessi går inte av för hackor. För de flesta av oss tillhör varumärket en svunnen tid, under 80- och 90-talen ville alla ha en Alessikanna, juicepress eller fruktskål hemma. Sedan blev det tyst, väldigt tyst, ett tag. Personligen träffade jag Alberto Alessi för ett par år sedan då jag intervjuade honom för Vårt Nya Hem. Det enda han egentligen ville prata om var de beröringsfria kranarna (som bara finns på krogen än så länge) och hans nya hobby; vingården. Som jag förstod det skulle första skörden stå klar till hösten 2012, och vinet kommer inte att heta Alessi. På den punkten var han mycket bestämd.

Formgivaren Mario Trimarchi har designat en spännande kollektion accessoarer för hemmet. Han kallar den La Stanza dello Scirocco och bakgrunden är en skön historia:

Inspirationen kommer från den abstrakta och stilla atmosfären på en magisk plats. I de stora gamla husen på Sicilien byggdes förr ett rum mitt i som var omgärdat av andra rum och helt fönsterlöst. Detta för att man skulle ha någonstans att ta vägen när den ondskefulla Sciroccovinden nalkades. Sciroccon är en jävelusiskt het vind från Afrika som dränker hela ön i sand. Dessutom är den en hejare på att starta skogsbränder. Alltså byggde man Siroccorummet för att familjerna skulle ha någonstans att söka skydd från sanden.

Marco beskrev sina produkter som ett korthus som har utsatts för Sciroccon. Sönderblåst och de olika bitarna ihopsatta hipp som haver (fast så enkelt är det naturligtvis inte, alla som känner en formgivare vet att det ligger tusentals timmar av tanke och arbete bakom varje föremål).

För det är ju klart att han har vänt och vridit på varenda ”kortlapp” tills han har fått till de perfekt avvägda formationerna och ljuskäglorna. Personligen har jag en liten värmljusstake som ger fantastiska skuggor. Vackert!

Men det är inte bara Marcos häftiga design som står i fokus den här säsongen. Alessi har även bjudit in en rad andra formgivare att utöka det ständigt växande sortimentet av formstarka produkter. Brickan Clouds Root tillhör serien (Un) Forbidden City som är ett samarbete med Beijing Industrial Design Center. Design Wang Shu.

Coola brickor. Hoprullbar bordstablett/bricka Jane av Liu Jiakun. Bricka i flera etage Floating Earth av Ma Yan Song. Bricka format som ett gigantiskt löv A Lotus Leaf av Chang Yung Ho. Begåvade kineser vill jag lova, det ligger månader av hårt arbete bakom varenda produkt.

Ytterligare praktiska prylar för hemmet presenterades. Detta knivset med skärbräda är en dröm. Tatau-setet består av fem exklusiva knivar i ett block av bambu. Skärbrädan har en snillrik liten låda i termoplastik undertill som effektivt samlar smulor och fungerar som en förvaring för brödkniven när den inte används. Design av de äkta makarna Anna & Gian Franco Gasparini.

         

Jättesnygga tallrikar i plåt som ser ut som skrynkligt papper (eller skrynklig porslin…). Den katalanska formgivaren Lluís Clotet har designat och med hjälp av färgkonsulten Claudia Raimondo har han lyckats få till en glasyr som är helt vattentätt; dropparna rinner av som vatten på en gås. De tre delarna heter Foix, Sarrià & Port.

Ape är en fiffig samling skålar och fat som tillsammans med en bricka utgör det perfekta serveringsupplägget för allehanda snacks. Den rostfria behållaren är till för olivkärnor och annat mindre avfall. Man kan tro att de olika delarna sitter ihop men det gör de inte. Design 2012 av Giulio Iacchetti.

Stor märklig vas med plats för ett helt fång blommor. Aldo tillverkas i vitt eller svart och har en oregelbunden, asymmetrisk form, samtidigt som hela ytan är perforerad så att man kan se glimtar av den terracottafärgade insidan. Formgiven av Massimiliano Fuksas.

Sist men inte minst tycker jag att varje hushåll bör ha en serveringssked för risotto hemma. Design av fransyskan Inga Sempé och mycket mycket elegant.

Så där ja, detta inlägg satt långt inne eftersom jag fick besked om ett tragiskt dödsfall i förra veckan. Min bästa vän Martin finns inte mer, men trots sorgen måste man ju ändå fortsätta leva sitt liv som vanligt. Nu sitter han på ett ulligt moln däruppe tillsammans med de andra änglarna, och önskar att vi vore lite gladare. Det går inte så fort och tankarna är ofta på annat håll, men håll ut! Jag kommer igen!

R.I.P Martin Sörling. 25/1 1958 – 26/4 2012



Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.