Sally Mann på Fotografiska

Så var det dags för Fotografiska igen. Detta helt fantastiskt underbara museum som bjuder på spännande fotokonst från jordens alla hörn. För ett tag sedan var jag på pressvisning inför invigningen av Sally Manns heta alster.  A Matter of Time finns att beskåda fram till den 30 september.

Utställningen består av flera serier med foton från hennes långa karriär som fotograf. Bland annat visas ett antal bilder från hennes skandalomsusade serie Immediate Family där hon porträtterar sina barn på ett högst okonventionellt sätt. På senare år har flera av fotografierna beskyllts för att vara barnpornografi (??!! ) Idiotiskt.

       

Hon fick frågan om det inte är lite hjärtlöst att springa efter kameran varje gång ett av barnen hade skadat sig, men hon var noga med att betona att det handlade om mindre olyckor som skrubbsår, näsblod och dylika blessyrer. När hennes son var sju år blev han allvarligt påkörd av en bil mitt framför ögonen på en hjälplös Sally. Grabben klarade sig utan alltför allvarliga skador, ett under av alla under. Och kameran? Nej, det var inget hon hade för tankarna i den stunden.

Det är en galet blandad kompott och verkligen värd att ses. Sally var själv på plats och pratade glatt på som ingenting. Hon berättade valda delar ur sitt liv, och avslöjade en stark morbid ådra.

    

Hon älskar att plåta lik som befinner sig i olika stadier av förruttnelse. FBI driver en plats i USA som heter The Body Farm dit man kan skänka sin döda kropp. Liken placeras ut i naturen (fy för att bo granne med dem)  så att polisen kan lära sig om de olika stadierna en död kropp går igenom. Jag tycker det hela är klart oaptitligt och det kan man lugnt säga om hennes bilder på uppsvällda, uppätna, lemlästade med mera lik as well.

    Utställningen innefattar även Sallys allra tidigaste bilder då hon som ung tjej hade stor experiementlusta.

Dessa bilder är tagna på sjuttiotalet.

Exklusivt för Fotografiska har hon arbetat med ett nytt självporträtt som visas för första gången i Stockholm. Bilden är cirka 1 x 3,5 meter och har en hel vägg för sig själv.

      

Fina barn som nu har vuxit upp. Hennes ena dotter var med denna ljuva morgon och fick beätta hur hon upplevde sin mamma och hennes kamera.

Hon satt i publiken och rodnade lätt när allas blickar vändes mot henne. Mor och dotter skojade till det. Båda två var makalöst öppenhjärtliga, men det kanske man blir när man bor hela sitt liv i en pytteliten ort i Virginia. Sally menar att: ”Det har alltid varit min filosofi att försöka göra något av det dagliga och vanliga. Jag har aldrig förstått varför jag ska lämna mitt hem och mitt landskap för att skapa konst.”

Förutom den vanliga samlingen med ivriga journalister var naturligtvis mina två vapendragare på plats. Alexander och Stefan. Faktum är att jag nog inte har sett Stefan där tidigare. Men så är han inte journalist utan trendspanare av Guds nåde. Alexander kör sitt eget race; han har ett radioprogram på P2.

Och självjklart bjussades det på de allra läckraste av mackor med ägg och anjovis. Vi fick även andra godbitar men just de här små rackarna kan jag inte få nog av, YUMMIE!

Ytterligare en av de tidiga verken – ett självporträtt. Sally berättade också om sin man som drabbades av en muskelsjukdom när han var i 40-årsåldern. Det är en MS-liknande och obotlig sjukdom där han sakta men säkert tynar bort. En serie bilder på den stackars mannen är inkluderade i utställningen men jag idds inte lägga upp dem här.

Så kila iväg till Fotografiska och insup lite hederligt amerikansk fotokonst.

 



 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.